Altaruppsatsen i Fuxerna kyrka kombinerar gammalt och nytt, tradition och förnyelse. I den gamla altaruppsatsen med den gamla bakgrundsbilden av den heliga staden sitter nu ikoner målade av ikonmålaren Erland Forsberg. Ikonen äger en särställning i den kristna bildkonsten med sitt ursprung i fornkyrkans första tid. Ikonen är en påminnelse om att även vi sitter på en gren i fornkyrkans träd "den heliga, allmänneliga och apostoliska Kyrkan." Ikonkonsten är paradoxernas bildspråk, på samma gång karaktäriseras bilden av stelhet och mjukhet, stränghet och omedelbar närhet.
När vi betraktar altaruppsatsen i Fuxerna kyrka ser vi att bilden av den Korsfäste omges av 11 stycken ikoner föreställande olika händelser i den heliga historien. Dröjer vi först vid bilden av den Korsfäste lägger vi märke till att han presenteras på två sätt. Det ena genom anslaget över hans huvud: "Jesus från Nasaret, judarnas konung." Det är skrivet på hebreiska, grekiska och latin, som vid det historiska tillfället (Joh 19:19-20). Den andra genom bokstäverna i glorians korsarmar. Där står på grekiska ho wn vilket är det gudsnamn som gavs Mose vid den brinnande busken: "Jag är den jag är" (2 Mos 3:14). Den Korsfäste är således den Gud som uppenbarade sig för Mose som frälsningens Gud och senare i uppståndelsen från de döda som Livets Herre och dödens besegrare.
Korset är format som ett ringkors som vi känner från bland annat Gotland. I allmänhet är ringen en symbol för evigheten, ingen början och inget slut, men här på korset framhävs snarare att Guds försoning och kärlek som vi möter vid Kristi kors omsluter och omfattar allt och alla.
På korsarmarna sitter bilder som visar viktiga frälsningshistoriska händelser. Till vänster ser vi Jesu födelse (Luk 2), till höger hans tomma grav (Mark 16:5). Vid korsets fot ser vi dopet i Jordan (Matt 3:13ff) som inledde Jesu offentliga verksamhet. Liksom vid skapelsens morgon möter vi här Anden som svävar över vattnet, Faderns röst ljuder och Ordet har nu blivit kött. Upp ur Jordans vatten stiger den nya skapelsen fram, som kom att utsättas för Den ondes frestelser och angrepp men som visade sig bestå provet. Vid den övre korsarmen ser vi Kristi himmelsfärd. Guds Moder, Jungfru Maria, med händerna lyfta i bön, omges av Herrens apostlar. Detta är en bild av Kristi kyrka på jorden i förväntansfull bön inför Herrens ankomst.
Innanför korsringen finns även fyra bilder. De övre återfinns i Jul- respektive Påskkretsen i Kyrkans heliga år. Således ser vi de tre vise männens tillbedjan inför den nyfödde till vänster (Matt 2) och Den uppståndnes möte med Maria från Magdala till höger. De nedre bilderna skildrar två av Jesu möten med kvinnor. Till vänster Jesu möte med den samariska kvinnan som både själens och kroppens läkare (Joh 4), till höger när Jesus botar kvinnan med blödningar (Matt 9:18ff). I det ena fallet handlar det om ett inre helande genom samtal med Herren, i det andra ett kroppsligt helande efter fysisk beröring. I båda fallen fanns en smärta och ett utanförskap som genom mötet med Jesus vänds till sin motsats; de återförs till en hel gemenskap med människor och med Gud.
Under korset finns tre bilder föreställande Jesu intåg i Jerusalem på Palmsöndagen (Joh 12:12), Nattvardens instiftelse (Matt 26:26) och Jesu uppståndelse (Matt 28).
Dröjer vi en stund inför bilden av Jesus ser vi som tidigare noterats det heliga gudsnamnet i hans gloria. Därutöver ser vi att han har mantlar i olika färger. Även dessa vill förkunna hemligheten i hans person. Den blå färgen på Kristi övermantel är symbolen för det mänskliga, Kristi mänskliga natur. Han var av Davids ätt, född i tiden av jungfru Maria. Den röda färgen i undermanteln symboliserar Kristi gudomlighet. "Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, av samma väsen som Fadern." Mantlarna påminner oss om människoblivandets (inkarnationens) mysterium: Den evige har fötts i tiden, han som ingen kan rymma har tagit gestalt i en jordisk kropp. "Ordet vart kött och tog sin boning bland oss. Vi skådade han härlighet, härligheten som den Enfödde fått av sin Fader, full av nåd och sanning" (Joh 1:14). På den högra axeln ser vi ett band (Clavus), ett ämbetstecken såsom prästens stola. Detta symboliserar Kristi offergärning, Kristus såsom vår konungsliga överstepräst. I honom äger vi försoningens och uppståndelsens gåva.
Den Uppståndne har vit dräkt, som symboliserar rättfärdigheten och det eviga livet. Den dräkten möter vi i Kyrkans liv, nämligen dop- och konfirmanddräkten, brudklänningen och den liturgiska dräkten samt liksvepningen. Den vita dräkten, rättfärdighetens skrud är Kristi dräkt inte vår. Vi får den av honom som gåva. Det betyder att det eviga livet hos Gud, rättfärdigheten, inte kan förtjänas av oss människor, utan bara mottas som gåva av honom som i sin uppståndelse erövrat den. "Jag kommer, Jesus, på ditt bud, men kläd mig själv i helig skrud, min Herre och min Gud. Ikläd mig din rättfärdighet att jag må se din salighet" (Sv.Ps. 390:2).
Altaruppsatsen i Fuxerna kyrka vill i linje, färg och form förkunna inkarnationens paradox: Det himmelska mitt i vårt jordiska. Därmed blir den också en lovsång till Den Treenige Guden som visar sig själv i vår Herre Jesus Kristus.
Läs mer om de olika ikonerna genom att klicka på de olika länkarna till höger i menyn.